Var är "hela Sverige"-perspektivet i skoldebatten?

 För ett litet tag sedan kom de senaste resultatet från PISA-undersökningen. Det gick en chock genom det politiska Sverige. Resultaten pekar nedåt igen. Debatten så här långt handlar om de försämrade resultaten, bland annat pekas friskolesektorn ut som ett problem. Ytterligare två tunga orsaker har lyfts fram. Det är att socioekonomiska faktorer och geografi spelar en stor roll i de försämrade resultaten. Det betyder att vems barnens föräldrar är och vilken inkomstnivå dessa tillhör avgör hur det går för barnen. Samma sak med var barnen bor geografiskt. Det är dags att den skolpolitiska debatten lämnat storstadsperspektivet och istället fokuserar på hela Sverige.

 I den skolpolitiska debatten är utgångspunkten storstadsperspektivet. Det pratas om socioekonomiska områden i storstadsområdena som det behöver mer resurser till. Vi har kunnat läsa om den ena skolan efter den andra i förorter och stadsområden som har låga skolresultat. Fokus från politiker har varit på detta.

 Samtidigt har annat försvunnit under radarn. Ledaren i Dala Demokraten lyfter fram att i dag är det eleverna på glesbygden "som presterar allra sämst i skolan." Det här är en varningsklocka som måste tas på största allvar. Det är dags för politiken att verkligen förstå och sätta landsbygden in i de politiska diskussionerna. Det är ett krav som måste ställas. Det ensidiga storstadsperspektivet har inte byggt ett bättre och starkare Sverige.

 Det vi kan se är att det är på landsbygden effekterna av den snedvridna skolpolitiken slår stenhårt. Förändringen av uppbyggnaden av samhället drabbar landsbygden och speciellt glesbygden hårdast. "Det är här klyftorna syns som mest, mellan de som presterar högst och de som presterar sämst. Där skolpengen inte räcker till att köpa in skolböcker för att eleverna är för få. Det är här det är allra svårast att rekrytera utbildade lärare"

 En låg befolkningsmängd i kombination med avfolkning gör att barnen i glesbygden drabbas av försämrad skolgång. Landsbygdskommuners inkomstökningar har en tuff utmaning i att hålla jämna steg med kostnadsökningarna samt att när besparingar ska göras skärs det i skolbudgeten. Detta eftersom skolan är en kommunernas största budgetposter. Även här drabbas eleverna negativt genom lägre resurser till skolan. Privata skolor etableras inte heller på landsbygden/glesbygden hur som helst. För dessa är det mer attraktivt att finnas i tätbefolkade kommuner.

 Den skolpolitiska debatten behöver flytta från att ha ett storstadsperspektiv till att ha ett "hela Sverige perspektiv". Det går inte att fortsätta att ha debatten som den är nu. Det handlar om att återupprätta samhällskontraktet för hela Sverige.

 Ska hela Sverige vara ett land som är jämlikt med hög tillväxt, tillväxt i jobb och företagande, i innovationer och utveckling behöver det satsas på förskolan och skolan. Klyftorna inom skolväsendet måste arbetas bort och skolorna måste ges rätt förutsättningar. Rätt resurser behöver tillföras och vara en central pelare som det inte görs besparingar på. Görs detta får vi barn som har rätt förutsättningar att trygga gå ut i vuxenlivet. Alla vinner på det.

 Sverige kan bättre. Det är dags för förändring.

 

135 år - Socialdemokraterna ska vara framtidskraften

 I år fyller Socialdemokraterna i Sverige 135 år, grundades den 23 april 1889. Socialdemokratin har varit en kraft i svensk politik som tillsammans med väljarna byggde det moderna Sverige med jämlikhet och välfärd, med en socialdemokratisk politik för alla. Under de senaste 30 åren har dock högern vunnit kraft och är med nyliberalismen och neokonservatismen den sida som har satt den politiska dagordningen. Med  Sverigedemokraternas intåg har det politiska landskapet förändrats, vilket vi ser resultatet av idag med Tidöregeringen. Socialdemokratin har en fantastisk möjlighet att i år återta initiativet och bli den politiska kraft som har en offensiv politik för jämlikhet, rättvisa, tillväxt, hållbarhet och trygghet. Det är dags att ta steget.

 Jag tror de flesta av oss ser att något har gått sönder i Sverige, att vårt samhälle slits isär på grund av allt ökande ojämlikhet. Det skapar ett samhälle med ökande klassklyftor, cementering av en underklass, där det gemensamma underordnas marknaden, överklassen springer ifrån, medelklassen trycks ned, tillväxten låg eller uteblir, med hög arbetslöshet, försämrad ekonomi för hushållen. Ett samhälle där de flesta av oss blir förlorare. Så här ska det inte vara.

 Via opinionsundersökningar kan vi se hur väljarna söker sig till Socialdemokraterna. Det stöd S har i dag i opinionen har partiet inte haft på många år. Det finns en förväntan hos väljarna över att S ska vara den kraft som bedriver en politik som är bra för Sverige med en socialdemokratisk politik. 

 Det är bra att de grupper som arbetar med att fram nya politiska förslag inom socialdemokraterna är igång. Här har det gjorts en analys över den politik som S har fört och det finns skarp kritik mot det. Det är bra. Under flera år är det många av oss som varit kritiska över att nyliberalt tankegods har påverkat socialdemokratin. Nu via dessa grupper syns det också en kritik mot detta. Med andra ord finns en möjlighet att bygga ett nytt partiprogram och politiska förslag som är socialdemokratiska, inte en vänstervariation på nyliberalismen.

 Tiden har kommit för socialdemokraterna att åter igen vara framtidspartiet som har politiska förslag på hur Sverige ska bli ett bättre, tryggare land med jämlikhet i centrum. Ett samhälle med hög tillväxt, utveckling, hållbarhet och framåt anda. Nu får det vara slut med högerns pessimistiska syn på samhället och framtiden. Den är nedbrytande och skapar inte en bättre framtid för oss alla. Den är bara till för ett fåtal. Med en socialdemokratisk politik som bottnar i socialdemokratisk ideologi, och inget annat, kan vi få landet på rätt väg. Sverige kan bättre. Det är dags för förändring.