Sverige ska vara en kunskapsnation - då går det inte att skära ned på skolan

I dagens Sverige år 2023 genomgår nu förskolor och skolor runt om i Sverige ett stålbad med kraftiga nedskärningar som följd. På grund av ökade priser, högre inflation, högre elkostnader och bränslekostnader, högre kostnader generellt och för lite pengar i statsbidrag från regeringen sker detta. Det här är något som slår mot barnen, personalen och vårt land som kunskapsnation. Det här hotar framtiden för oss alla.

Landets kommuner har fått kraftigt ökade kostnader samtidigt som ökningen statsbidraget från staten inte lever upp till att ge kommunerna andrum. Istället sker nu massiva nedskärningar inom välfärden. Speciellt förskolor och skolor får ta smällen. Personal sägs upp, vikarier tillsätts inte vid sjukdomar eller ledigheter för ordinarie personal. Klasser kommer att slås ihop, klasserna blir allt större. Varje elev kommer att få mindre stöd, hjälp och möjligheter att kunna lyckas i skolan. 

I Ystads kommun är det nu besparingar på 25 milj kr som har lagts på förskolan och skolan. Kommunstyrelsens ordförande moderaten Paula Nilsson anser att Barn- och utbildningsnämnden har tidigare år fått 30 milj kr och kan därmed klara av besparingen. Det visar på oförståelse för hur ekonomi fungerar och att förskolan och skolan inte prioriteras. Regeringssidan i riket visar samma inställning.

Ledarsidan i Dagens Nyheter skriver om att det här kan leda till att barnen drivs in i gängkriminalitet då de inte får lyckas i skolan. De barn som får minst godkänt i skolan dras inte till kriminalitet på samma sätt som de som blir underkända. Om skolan satsar och investerar i barnen så får de en framtidstro. Fler vuxna, och då speciellt pedagoger, kan få skolarbetet att kännas meningsfullt. Då föds och underhålls framtidstron. Det blir inte lika lockande att dras in in kriminalitet eftersom det finns andra och bättre vägar framåt.

Vi lever i en värld där kunskap är något som människor är i behov av för att kunna klara sig på arbetsmarknaden, i livet. Samhället är i behov av att kunskapsnivån är hög för att samhället ska kunna existera. Det i sin tur gör att samhället kan få in skattemedel som gör att vi kan ha en välfärd som stöttar, hjälp och finns där när behovet finns. Något vi gemensamt finansierar. Kunskap gör att vi klarar av arbetslivets utmaningar, startar nya företag, driva och utveckla företag och verksamheter som skapar tillväxt och utveckling. Något som ska komma till gagn för alla.

Det som nu behöver ske är att regeringsunderlaget bestående av moderaterna, kristdemokraterna, liberalerna, sverigedemokraterna ser till så att i vårändringsbudgeten ökar statsbidraget till landets kommuner för i år. Så pass mycket så att nedskärningarna inom förskola/skola och välfärden upphör. 

Det handlar om Sveriges framtid, om tillväxt och utveckling. Det handlar om vår gemensamma framtid. Vi måste se till så att barnen blir vinnare, inte förlorare.

Farmor ska ha hjälp

Sveriges finansminister Magdalena Andersson har sagt att välfärden är i behov av 90 miljarder kronor de närmsta åren. Då handlar det inte om en nivåhöjning utan om att hålla kvaliteten i välfärden på samma nivå som i dag. Samtidigt som antalet barn och äldre blir fler och fler. Det kommer också att vara behov av hjälp och stöd på olika sätt till andra människor, där det kommer att öka.

Sverige är ett av världens, och historiens, rikaste länder. Trots det är det i år 110 kommuner som så här långt har flaggat upp för att de riskerar att gå med underskott. Det här kommer att slå mot välfärden eftersom underskotten måste hämtas hem. Äldreomsorgen, vården till de äldre i kommunerna, boendestödjare, stöd till personer med psykisk funktionsvariation, förskolor, fritids, grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildningen med flera kommer att drabbas av nedskärningar.

Tyvärr fick kommunerna inte de resurser som behövdes för i år. Visserligen fick kommunsektorn 5 miljarder kronor men behovet är mycket större. Moderaternas och kristdemokraternas riksdagsbudget gick igenom, med aktivt stöd av Sverigedemokraterna. Den innebär att skatten sänktes med 20 miljarder kronor samtidigt som kommunerna fick 5 miljarder kronor. Det hade egentligen behövts att vara på andra hållet.

Efter sommaren stundar diskussioner inom regeringen och deras samarbetspartier. En sak står utom all rimligt tvivel och det är att välfärden behöver ett rejält tillskott för 2020 och framåt. Det går inte att komma med ytterligare 5 miljarder kronor. Det kommer inte att vara i närheten av vad som behövs. Det behövs satsningar i förskolan, grundskolan, gymnasiet, fritids, LSS, socialtjänsten, vård, äldreomsorg. Resurser behövs för jag tror ingen av oss vill se exempelvis vår farmor inte får den hjälp och det stöd som hon är i behov av.

Istället behövs en rejäl satsning som visar att välfärden tas på allvar. Det skulle behövs ett första tillskott 2020 på 20 miljarder kronor i höjda statsbidrag till kommunerna. För kommunerna och regionerna (landstingen) hade det inneburit mycket positivt. Underskott hade kunnat vändas till nollresultat. Välfärden hade sluppit drakoniska nedskärningar. Den hade kunnat säkras upp inför framtiden och den utveckling som sker.

Om inte det sker är risken stor att det blir nedskärningar som slår hårt mot kommuninvånare. Så ska det inte vara i en av världens, och historiens, rikaste länder.