Runt om i världen höjer centralbanker räntorna markant (räntor som de borde ha höjt innan men långsammare och tagit sitt ansvar) och ekonomierna stramas åt. Efterfrågan viker ned. Lågkonjunktur har kommit. I vårt land står nu Sverige inför en lågkonjunktur som enligt Konjunkturinstitutet (KI) ska vara till 2025. Detta har regeringen kommenterat. Kommenterat som att det är en naturlag utan att komma med vad som ska göras. Vårt land styrs nu av en generation politiker där tyckandet och ha åsikter är viktigast. En generation som omfamnar marknaden och att den ska lösa allt. Nyliberalismen som huvudideologi. Tyvärr kommer detta att slå hårt mot vårt land.
Sverige har fått ett regeringsunderlag bestående av Sd, M, Kd, L som omfamnar marknaden och marknadslösningar. Vi har redan kunnat se hur ett antal vallöften svikis. Framför allt handlar det om elprisstöd till hushåll/näringslivet/välfärdssektorn/föreningslivet. Istället för att ta tag i detta på allvar och se till att det blir elprisstöd skylls det när det kommer till kompensation till näringslivet att det krockar med EU. Andra länder i EU bryr sig inte utan stöttar sitt näringsliv på olika sätt på grund av de höga elpriserna.
Vidare har vallöften för sänkta drivmedelspriser, ett amorteringsstopp samt sänkta skatter för vanligt folk och på ISK svikits. Det som har gjorts är sänkt skatt för de som tjänar bra med pengar, på inkomster över 70 000 kr/mån. Det märks vad detta regeringsunderlag prioriterar. Regeringsunderlaget följer Johan Pehrson-doktrinen. En sak sägs innan valet, en annan sak sägs efter valet.
Det regeringsunderlag som styr Sverige är ett gäng tyckare som gillar att ha åsikter och lever i en idealiserad värld utan förankring i verkligheten. Regeringsunderlaget valde att återberätta det KI sa om lågkonjunkturen och prata om ekonomisk vinter. Ingenting annat presenterades vad regeringen tänker göra för att 1: förhindra att långkonjunkturen blir så lång och 2: se till att det blir högkonjunktur snabbare. Inga förslag kom.
En sak som regeringsunderlaget hade kunnat framföra är att se till så att regioner och kommuner får mer pengar. Kompensation för ökad inflation och minskade skatteintäkter. Regeringsunderlaget hade kunnat berätta att kommunerna skulle få minst 40 miljarder kronor till. Det hade hjälpt mot ökad inflation, sluppit att avskeda människor, fått budgetarna att gå ihop, satsningar hade exempelvis kunnat göras på förskolan och utbildning. Kommunsektorn hade därmed kunnat stå stark i lågkonjunkturen och hjälp till att dels bromsa den samt dels få fart på de ekonomiska hjulen igen.
Det passiva regeringsunderlaget var knäpptyst. Så här kan vi inte ha det. Regeringsunderlaget förvärrar läget och det kommer vi vanliga hushåll att få betala dyrt för på olika sätt.
