Varför pratas det inte om detta som är ett stort problem för människor och vårt samhälle?

 Sverige är landet där arbetslinjen råder. Det har bland annat nuvarande regeringsunderlag lyft fram i sina regeringsdeklarationer. Samma visa hördes när förslaget om försämrad a-kassa nu införs. Tittar vi närmare på hur verkligheten ser ut framträder en annan bild. Bilden av att det råder massarbetslöshet.

I dag är över 8,9% arbetslösa, trenden enligt SCBs siffror. Tittar vi på hur arbetslösheten ser ut nu, icke säsongsjusterad, är den på 10,4%.  Det betyder att var tionde svensk i arbetsför ålder saknar ett arbete att gå till. Lägger vi in alla de som vill jobba mer men får inte sticker siffrorna iväg ännu högre.

När det kommer till ungdomsarbetslösheten är det 24,7% som är arbetslösa, trenden. I januari är siffrorna 28,6%. Det betyder att nästintill 3 av 10 unga vuxna är arbetslösa och saknar ett arbete. Lägger vi in också här alla unga som jobbar men som vill jobba mer stiger siffran högre.

Vi har med andra ord en massarbetslöshet som råder i dagens Sverige. När var tionde vuxen inte får arbeta betyder det att svensk ekonomi går dåligt. Den fulla kapaciteten används inte. Människor får ingen högre inkomst från lönearbete och därmed påverkas konsumtionen, som slår mot ekonomin. Skatteintäkterna ökar inte ju fler som är i arbete, vilkets slår mot samhällsekonomin och välfärden.

Tittar vi närmare på siffrorna ser vi att i maj 2008 var arbetslösheten på sin lägsta nivå med 6,0%, trenden. Sedan dess har den aldrig varit under denna nivå. September 2018 var arbetslösheten på 6,5%, trenden. Efter december 2022 har arbetslösheten inte gått under 7,3%. Med andra ord ser vi hur lägstanivån för arbetslösheten hela tiden höjs. Det här är inte bra.

Det är ett misslyckande för Sverige att arbetslösheten aldrig sedan maj 2008, och dessförinnan januari 2001, varit under sex procent. Vi är enormt långt borta från de arbetslöshetstal som rådde på 1970-1980-talet med mellan 1,5%-2,0% arbetslöshet.

Samtidigt är det nästintill knäpptyst om denna höga arbetslöshet. Så här kan vi inte ha det. Vi vet vilka problem arbetslösheten innebär för den enskilda och samhället. De som styr har gett upp. Den arbetsmarknadspolitik som rått i Sverige sedan Reinfeldts tid har nåtts vägs ände. Det blev inte bättre utan istället blev det värre.

Det är dags för förändring. Sverige är i behov av en offensiv arbetsmarknadspolitik som investerar i samhället och människor. Arbetslösheten måste ned och nu måste det till krafttag. Så här ska det inte vara i vårt land.

Moderaterna har förvärrat arbetslösheten - dags för förändring

 Det är dags. Tiden har kommit att en gång för alla skicka Moderaternas politik gentemot arbetslösheten i papperskorgen. Den fungerar inte, cementerar människor i långtidsarbetslöshet, förvärrat arbetslösheten och gjort vårt land mycket sårbart. Så här får det inte fortsätta.

2006 gick Moderaterna tillsammans med Liberalerna (hette Folkpartiet då), Centerpartiet och Kristdemokraterna till val för att nu ska arbetslösheten ned. Det var slöseri med människor att de skulle gå arbetslösa. Det krävdes krafttag och dessa partier hade lösningen. En lösning som byggde på Moderaternas politik.

Så vad gjorde man? Grundtanken handlade om, och handlar fortfarande om, att den som är arbetslös inte gör tillräckligt för att ta sig från arbetslöshet till arbete. En orsak är att ersättningen från a-kassan är alldeles för hög och att det inte lönar sig att arbeta. För mycket pengar läggs också på arbetsmarknadsinsatser som kallades för "pysselsättning" och skulle bort. Vad gjorde dessa partier då?

Följande förändringar gjordes för att arbetslösheten skulle ned. Fokus helt och hållet på att felet ligger hos individen:

1: Sänkt a-kassa och att a-kassan trappas ned samt försvinner efter ett visst antal dagar när man är arbetslös. Tanken med det var/och är att arbetslösa ska stressas ekonomiskt att göra allt vad den kan för att söka arbete och komma ut i jobb. Vem vill få allt mindre pengar i plånboken? Arbetslösa skulle med hjälp av detta skärpa till sig och lyfta sig själv ur arbetslöshet.

2: Sänk skatten på arbete för att det ska "löna" sig att arbeta. Tanken är att om den som jobbar får mer kvar efter skatten, ska det löna sig att jobba mer för den som redan har ett arbete, samt att den som är arbetslös ska få en motivation till att ta ett arbete. Arbetet ger mer i lön än att ha a-kassa. 

3: Minska på antalet insatser för arbetslösa och öka övervakningen av att arbetslösa söker arbete. Tanken här var/och är att arbetslösheten berodde på att arbetslösa sökte för lite jobb. Söker de fler jobb ökar möjligheten till att få ett arbete. Då arbetslösa måste jagas gäller det också att de känner tryck genom övervakning. Söks inte tillräckligt med jobb varje månad riskerar den arbetslöse att förlora ersättning.

4: Gör om Arbetsförmedling till övervakare och in med privata företag som ska få ut arbetslösa i sysselsättning. Tanken här är att Moderaterna, och de andra tre partierna, såg Arbetsförmedlingen som en stor koloss som inte gjorde sitt arbete. Tron på att marknaden själv kan lösa arbetslösheten är stor. Privata utförare har större incitament att få ut arbetslösa i arbete om dessa får en ersättning för varje arbetslös som kommer ut i arbete eller studier. Arbetsförmedlingen får inte hålla på med att aktivt matcha arbetslösa till arbete, studier, eget företag utan ska arbeta med att skicka dessa arbetslösa till privata utförare, övervaka de arbetslösa samt utreda.

Vad har resultatet blivit?

En viktig sak för att se om det man vill genomföra får det resultat som avses är att mäta resultatet. När det kommer till arbetslöshet är det enkelt att se vad resultatet blev.

Januari 2007 låg arbetslösheten på 6,5%. Arbetslösheten sjönk sedan ned till att vara på 5,7% i april 2008. Det är den lägsta nivån som nåddes. Sedan april 2008 har arbetslösheten stigit och är i oktober 2024 på 8,4%, senaste mätningen. 

Arbetslösheten har varit som lägst efter april 2008 till 2024 på 6,0 % en gång. Den lägsta nivån på arbetslösheten har hela tiden stigit. Augusti 2022 var senaste gången arbetslösheten var under 7,0%. Innan dess var det december 2019. Sedan augusti 2022 har lägsta nivån på arbetslösheten fortsatt att ticka uppåt.

Slutsats:

Nivån på arbetslösheten har ökat sedan 1 januari 2007, när alliansens politik på allvar tog över. Då låg nivån på 6,5%. I oktober 2024 är nivån 8,4%. Lägsta nivån på arbetslösheten har under denna period fortsatt att ligga allt högre. Sedan 2022 är den inte under 7,0%. 

Vi har tydliga siffror på att Moderaterna och alliansens arbetsmarknadspolitik, som fortsätter att gälla än i dag, inte fungerar. Arbetslösheten har inte sjunkit, arbetslöshetsnivån tickar allt högre uppåt, allt fler människor slås ut från arbetsmarknaden.

Facit finns. Det är därmed enkelt att komma till slutsatsen att alliansens politik mot arbetslösheten har misslyckats. Det är dags att skrota denna arbetsmarknadspolitik och få på plats något helt nytt. Här har Socialdemokraterna alla möjligheter att komma med en helt ny och framtidsinriktad arbetsmarknadspolitik som satsar på de arbetslösa att de snabbt kommer i arbete. Det är dags för förändring. I vårt land ska det inte finnas massarbetslöshet.

Regeringsunderlaget sviker Skåne

 Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Där har vi de fyra partier som sviker oss som bor, jobbar, har hand om välfärden, föreningslivet, driver företag i Skåne. Regeringens senaste beslut om att förbjuda att el produceras runt Skånes kuster slår mot oss som bor i detta fina landskap med högre elpriser och sämre framtida tillgång till el. Vårt område, och Sydsverige, anses redan av EU vara värsta utsatt området i hela EU. Nu blir det ännu sämre på grund av ett regeringsunderlag som inte kan, vill eller orkar något.

   Redan i dag betalar vi i Skåne, och elområde 4, de högsta elpriserna i Sverige. På grund av för låg elproduktion i området får vi el söder ifrån. Det är dyr el från Tyskland. Vi får inte den billiga elen som produceras i vårt eget land, från norra Sverige. Istället går den igenom vårt elområde och via exportkablar rakt ned till kontinenten. Ett mycket konstigt sätt att hantera det hela där man gynnar andra länder med billig energi medan den egna befolkningen, välfärden, föreningslivet och näringslivet i elområde 4 får betala dyrt för elen.

   Det har klagats mycket från Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna om att det produceras för lite el i Sverige, speciellt Sydsverige. De har fört fram att södra Sverige behöver mer elproduktion. När det nu finns möjlighet att på kort tid få in massvis med ny billig el i systemet säger de tvärt nej. Istället fortsätter de att mumla om nya kärnkraftverk som ska rädda Sveriges elproduktion.

   Det finns ett antal problem med det sättet att tänka. Det första handlar om att i dag och de närmsta åtta åren som vi kommer att behöva få på plats ny elproduktion i elområde fyra så att priserna kan sänkas och att fler arbetstillfällen kan skapas. I dag håller företag igen på expansionsplanerna, förlägger produktion i andra delar av landet på grund av höga elpriser och brist på el. Första nya kärnkraftverket kanske är på plats först om 15 år, om allt går som det är planerat. Det finns inga garantier som helst på att kärnkraft kommer att verkligen byggas samt att elen kommer att bli mycket billigare. Var ska all billigare el under mellantiden komma ifrån?

   Det andra problemet är att vårt elområde är redan värst i hela EU. Nu blir situationen ännu värre. Här finns minst installerad elproduktion i förhållande till efterfrågan. Det skadar Skåne och våra möjligheter till tillväxt och utveckling. Vi har redan lägst tillväxt och högst arbetslöshet av alla regioner i Sverige. Hur kan regeringen överhuvudtaget låta detta fortsätta? Varför överger regeringsunderlaget Skåne på detta sätt?

   Regeringsunderlaget hänvisar till att försvaret inte vill ha vindkraftsparken i Östersjön för det försvårar övervakningen, speciellt gentemot ryska enklaven Kaliningrad. Vindkraft ska störa de möjligheterna. Den toppmoderna svenska försvarskoncernen SAAB säger att tekniken för att klara av spaning och övervakning finns hos företaget. Regeringen sågar SAAB och anser att företaget inte klarar av det. Första frågan som måste ställas är hur två stycken vindkraftsparker söder om Ystad kan påverka övervakningen av Kaliningrad då det området ligger i ett helt annat område i Östersjön, tydligt längre österut. Det är inte rakt söderut. Där ligger NATO-länderna Danmark och Tyskland och övervakar området. De ska i sin tur bygga vindkraftverk söder om där ovanstående två svenska parker skulle byggas. Fråga två är varför våra NATO-grannar klarar av att både ha vindkraftsparker till havs och deras försvar genomföra mycket bra övervakning men det svenska försvaret inte gör det? Fråga tre är i vilket skick det svenska försvaret är i om signalspaning bara kan förekomma om det är fri sikt, utan "störande saker" i vägen. 

   Det är mycket allvarligt att regeringen på detta sätt avslöjar hur den svenska försvarsförmågan egentligen är och sågar ett av Sveriges toppföretag längs med fotknölarna. 

   Regeringsunderlagets agerande är tydligt. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna sviker alla oss som bor, lever, jobbar och driver verksamhet i Skåne. De är emot att mer elproduktion kommer in i systemet. Speciellt när det kommer från vindkraft. Det får inte fortsätta på detta sättet där de sätter sina egna partier framför befolkningen. Vi förtjänar en regering som satsar på Skåne. Sverige måste komma på rätt spår. Det är dags för förändring.

Dags för politk för jämlikhet och ekonomi - bort med identitetspolitiken

 Under de senaste åren har Sverige varit fast i den identitetspolitiska och kulturpolitiska debatten. Här har det helt kretsat kring identitetsfrågor där fokus har varit på invandring som problem till allt. Den politiska debatten har omfamnat detta och alla partier förhåller sig till det på olika sätt. Samma sak rörande kulturdebatten. Debatten har blivit allt hätskare mellan människor, allt är antingen eller. Två frågor måste därmed ställas. Har Sverige blivit bättre på grund av denna politiska inriktning? Hur har samhället utvecklats med denna politiska inriktning?

 Om vi tittar på Sverige i sin helhet finns det några saker att ta till sig. För det första har ojämlikheten ökat i Sverige och fortsätter att öka. Sverige anses i dag i omvärlden vara ett bra land för de som är rika. Arbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer samtidigt som synen på den som är arbetslös eller sjuk är negativ. Deras levnadsnivå har försämrats. Nu ökar konkurserna inom näringslivet. Tillväxten i år är urusel och nästa år blir inte bättre. Inom EU anses Sverige vara bland de sämsta när det kommer till ekonomisk tillväxt. Det här slår stenhårt mot människor och vårt samhälle med ökande arbetslöshet. Vi har en regering som i budgeten för i år och nästa år är klinisk ren från att satsa på tillväxten.

 Människor har cementerats i underklassen där de och deras familjers framtidsutsikter är dystra. Samhällskontraktet har brutits och gemensamma viktiga samhällsinstitutioner och samhällsservice har sålts ut, nedrustas eller försvunnit. Brottsligheten har brett ut sig, ökat i intensitet där människor utanför den kriminella världen dras ofrivilligt in. Sverige har försämrad ekonomisk tillväxt. Sverige står inte rätt rustad för att klara av klimatförändringarna. Sverige har inte varit observant på det som har hänt i omvärlden, allra minst geopolitiskt då fokus ligger på identitetspolitiska frågor. Listan kan göras längre. 

 Forskningen är tydlig. Samhällen med stor ojämlikhet eller där ojämlikheten ökar får stora samhällsproblem, vilket vi ser tydligt i Sverige. Landet är sämre rustat för att klara av problem, ställa resurser till förfogande och kunna lösa rätt problem. I dessa länder ökar brottsligheten och blir allt grövre. Arbetslösheten är svår att få ned till låga nivåer. Den ekonomiska aktiviteten är lägre. Människor känner att de har sämre framtidsmöjligheter, lyckas sämre i skolan, problem med att tillgodose människors behov av välfärd. Det skapas geografiska områden av hög fattigdom. Klassklyftorna ökar.

 Det vi måste fråga oss är om den politiska debatt som har rått i Sverige sedan 2010 har varit bra för vårt land. Facit har vi. Utifrån ovanstående beskrivning har den debatten och inriktning nått vägs ände. Den är inte smickrande och rent av avskräckande. Sverige behöver därmed en ny politisk inriktning och debatt som tar tag i problemen, identifierar rätt problem som gör att vi kan få fram rätt lösningar.

Det är dags att politiskt fokus är på att bygga ett jämlikt samhälle med hög tillväxt. Hög tillväxt skapar massvis med nya arbetstillfällen. Det skapar hopp om en bättre morgondag, får allt fler människor in i gemenskapen, bygger solid ekonomi för hushållen. Mycket kan lösas av dagens samhällsproblem med en annan inriktning på politiken. 

Nu går vi in i 2024. Nu är det dags för förändring. Sverige kan bättre. Nu vänder vi på detta tillsammans.

Är vi redo för en ny världsordning?

Sedan Lehman-kraschen och den ekonomiska kris som följde på den och fram till i dag går det att se hur vår värld håller på att förändras. En förändring som kommer att skapa en ny världsordning. Där vi nu har möjlighet att vara med och forma den till något som är bra för så många av oss som möjligt.

Vi är nu inne i ett skifte i världshistorien. Många pekar på att tiden från 1980, speciellt från 1989, och fram till 2015, ska ses som en tidsperiod där människor och länder fördes samman. Globaliseringen fick möjlighet att binda samman ekonomier med USA som central makt att hålla ihop det. 

Tiden efter 1945 ska ses som välfärdens framväxt där otaliga människor kunde lyftas ur fattigdom till bättre liv. Speciellt gäller detta för västländerna, däribland Sverige. Kampen om vilken världsbild skulle gälla drev på detta. Det kalla kriget var en realitet mellan väst och kommunistländerna. Detta drev väst till att göra det bättre för den egna befolkningen och visa att väst stod för en humanare väg som ledde till välstånd, tillväxt, utveckling och trygghet. Samtidigt låg säkerhetspolitiska spänningar där det satsades stora resurser på militärt försvar och säkerhet. Det fanns en säkerhetskostnad med tydliga fiender.

Kommunismens fall 1989 förändrade detta. Sedan 1980 hade kommunismen börjat att tappa sitt grepp. Många människor i de kommunistiska länderna i Europa och Sovjet kunde jämföra välståndet i väst med hur det var hos dem själva. De kommunistiska staterna kunder inte heller hålla jämn takt med utvecklingen i väst. Då denna utveckling drevs av människors kreativitet, fria tänkande och att våga göra egna saker. Det sättet stämde inte överens med den diktatur som de kommunistiska länderna levde under. 

Det här drev på underifrån en förändringsprocess som sedan ledde till kommunismens fall i östra Europa, som i dag ska ses som en del av centrala Europa. Där började en era av ökad liberal ekonomi, expansion av marknadsekonomi och den nyliberala ideologin som fått kraftig spridning tack vare USA och Storbritannien. En nyliberalismen som kom att genomsyra fram till våra dagar i stort sätt alla världens länder, inklusive Ryssland och Kina. Vi i Sverige lever i nyliberalismen. Globaliseringen av ekonomin förde länder närmare varandra och gjorde länderna beroende av varandra. 

Globaliseringen gjorde att andra länder och regioner runt om i världen kunde skapa en ny position. Kina, Brasilien, Sydafrika, Ryssland, Indien, Sydostasien är exempel. Kina har växt fram till att bli världens huvudverkstad för all sköns varor. Allt såg ut att gå som på räls men sedan hände något som gör att vägen inte längre är rak utan slingrar sig i en tjock dimma.

Införande av globaliseringen, marknadsekonomi, nyliberalismen skulle medföra ökat välstånd för alla. Så marknadsfördes det. Resultatet efter ett antal år visade något annat. Människor slogs ut från arbetsmarknaden och in i långtidsarbetslöshet., Nivån på arbetslösheten sköt upp och har legat på nivåer som innan var helt oacceptabla men nu ses som bra siffror. Människor förlorade bättre betalda arbeten och fick istället ta sådana som ger lägre lön, mer osäkra anställningsvillkor och risk för försämrad arbetsmiljö. I många länder har vi working poor som har två till tre jobb och trots det inte går ihop ekonomiskt. I Sverige har vi låga löner inom många yrken. Det i kombination med osäkra anställningsvillkor, timanställningar, kortare vikariat med mera har gjort att vi också har fått en stor grupp som inte får ihop det ekonomiskt. Det TROTS att de jobbar.

Protester fanns och det fanns en rörelse som visade hur fel vår värld var. Välstånd levererades inte. Så sker Lehmankraschen i USA och skakar om en hel världsekonomi och det politiska systemet. Med den följde inte bara en ekonomisk kris utan också en kris för hela det samhällssystem som byggts upp i världen där allt fler politiska partier hade valt att bli en del av, på olika sätt och i olika mängd. Det här skakade om och satte fart på olika saker som antingen låg och "pyrde" eller hade fått fotfäste och växt sig allt starkare. Vi har sett framväxten av en mycket konservativ höger som skyller allt fel i världen på invandrare, på den andre. Som för ett kulturkrig i hopp om att forma det till sin egen fördel. Framväxt har också skett på vänstersidan av olika grupper och partier som försöker visa på vinsterna som finns med att samhället tar över helt och hållet men som när de väl får makten visar sig inte kunna hålla sina löften.

2015 anses av en del som ett slutdatum för den värld som byggts upp sedan 1980. Det är då vi får Donald Trump som president i USA, högerpopulister tar makten i olika länder. Kina omorienterar sig och Ryssland fortsätter sin auktoritära bana som nu har blossat upp med fullskaligt kriget mot Ukraina. 

Coronapandemin har tydligt avslöjat de problem som finns med globaliseringen. Det handlar framför allt om hur sårbart ekonomin är för sådana här saker. När länder stänger ned slår det mot produktionskedjor och gör alla samhällen sårbara. Till och med skrytet om att EU har en stark inre ekonomisk marknad visade sig vara ihåligt. EU är mycket sårbart.

Allt detta gör att vi nu befinner oss på en ny resa där en ny världsordning kommer att skapas. Vi har möjligheten att vara med och forma denna så att de allra flesta blir vinnare. En ny världsordning som arbetar för oss alla, inte bara ett fåtal. 

Jag kommer att fokusera mycket på detta och diskutera vad som händer i vår värld och vad forskningen säger att vi kan vara på väg samt vad vi skulle kunna göra. Det som sker i vår omvärld påverkar mycket oss som bor och lever i Sverige. Det har skett innan, i dag och kommer att ske i framtiden. Denna dimension saknar jag i svensk politik och debatt.

Välkommen in i debatten om vilken framtid som vi ska ha!

SCB:s mätning skakar om

I går presenterade SCB sin väljarundersökning. Socialdemokraterna är nu uppe på 33,7%. En markant höjning sedan november förra året på 8,7%. Även om det skulle vara så att uppgången har med corona att göra visar det tydligt att det finns ett intresse för socialdemokraterna och socialdemokratisk politik. Nu gäller det att ta offensiva steg framåt.

Under coronapandemin har 9 krispaket plus ytterligare åtgärder tagits som påverkar statsbudgeten med 245 miljarder kronor. Till det ska det lägga ytterligare stöd på 665 miljarder kronor i form av ökande garantier, lån och likviditetsförstärkningar till näringslivet. En massiv satsning från samhällets sida för att stötta och hjälpa människor, rädda jobb och få arbetsgivare att klara av denna kris. Till det ska läggas alla de satsningar som görs i kommuner och regioner för lokalt näringsliv och invånare.

Mätningen i SCB visar med all tydlighet tycker jag att det finns ett intresse för oss socialdemokrater. När vi bedriver och lägger fram socialdemokratisk politik, som jag tycker mycket av krispaketen är, syns det tydligt att det är en politik som är bra för oss som bor här och för vår framtid. En del var pessimistiska förra året och såg de dalande siffrorna med stor oro. Det man dock ska komma ihåg att i ett sådant läge är det bara en sak som gäller. Det är hårt arbete för att skapa en offensiv socialdemokrati. Självklart krävs det ett hårt arbete från allas vår sida för att visa att socialdemokraterna är relevanta i människors vardag och har en vision för vårt samhälle som skapar engagemang och ger inspiration.

Det går att notera igen att en del av den borgerliga pressen nu tycker att socialdemokraterna och statsminister Stefan Löfven har fått för stort utrymme och lyfts upp för mycket av er i olika opinionsmätningar. Gårdagens SCB-mätning tror jag har skapat ännu större oro för att den våta drömmen på den sidan med ett konservativt block av M, Kd och Sd inte ska förverkligas. S, V och Mp får nu tillsammans 46 medan det konservativa blocket får 43,6%. Hur liberalerna kommer att ställa sig till det konservativa blocket och viljan att samarbeta med det är skrivet i stjärnorna just nu men skulle de göra det krossar L sig själv. Detta eftersom det konservativa blocket har i sig politik som går ut på att minska på liberalismens vinningar.

För att socialdemokraterna ska kunna bygga vidare på detta, även om en nedgång troligtvis kommer att ske men jag gissar inte ned på samma låga nivåer som tidigare som gör att steg kan tas uppåt igen, måste vi bygga en offensiv politik. Det handlar om kampen mot arbetslösheten, satsningar på välfärden, investera mer i landsbygden, kampen för en bra arbetsmarknad med bra arbetsmiljö, arbetsvillkor och en lön och sedan en pension som går att leva på som ger livskvalité och få fram en grön cirkulär ekonomi (som jag i senare blogginlägg kommer att definiera vad den är) som bygger ett jämlikt, jämställt och hållbart samhälle.

En politik för breda löntagargrupper, för arbetarklassen och medelklassen. En politik för oss många, inte bara för ett fåtal.

Tondöv högerkonservativ politik

Högerkonservativa partier i Sverige som vill ha nyliberal politik för fram samma politiska förslag som tidigare. Mer marknad och privatisering, utförsäljning av gemensam egendom och skattsänkningar som gynnar de som har mest och försämringar på arbetsmarknaden. En politik som de för fram är bra och stärker Sverige men som vi i verkligheten ser inte fungerar. Här skärskådas inte den egna politiken. Vi tillsammans kan istället bygga en annan väg framåt för vårt land.

Vi har i omgångar fått se och uppleva en politik från högerkonservativa i omgångar som säger att den ska bli bättre för oss alla och göra vårt land bättre.

Här fördes det en politik med försämrad a-kassa och att i stort sätt fokusera på jobbsökandet, införande av ny anställningsform, attack mot facket, sänkta skatter för de som jobbar som gynnar de som tjänar mycket med pengar, försvarande av att de rika ska bli rikare, utförsäljningar och privatisering, marknadslösningar inom välfärdssektorn där tyckande från högerpolitiker har varit det viktigaste. Allt för att sänka arbetslösheten, ge människor mer pengar i plånboken och med ökad valfrihet skulle välfärden bli bättre.

Det har inte blivit så. Arbetslösheten har bitit sig fast på en nivå som var oacceptabel för 40 år sedan (och som stiger i spåren av coronapandemin), många fler har i dag osäkra anställningar som baseras på timanställningar och andra korta anställningsformer, allt fler har svårare får att planera sin framtid, många saknar en egen bostad, välfärden står sårbar med nedskärningar som följd och många gånger avslöjas bristande kvalité, utförsäljningar som inte gjort landet bättre. Listan kan göras mycket lång.

För att vi i Sverige ska få det bättre behöver vi ta en annan väg. En väg som stärker samhället och var och en av oss och vår frihet. Vi behöver en politik som satsar på låg arbetslöshet, förstärkt och utbyggd välfärd, stora investeringar i grön infrastruktur, utbyggnad av utbildningen som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, förbättrad hälsa och ökad trygghet, social politik i centrum där vi utvecklar en grön cirkulär ekonomi.

Det är en politik som stärker vår frihet att kunna bygga en trygg framtid för oss själva och våra familjer. Det är inte mer av en tondöv högerkonservativ politik som behövs utan en offensiv och lyhörd samspelande socialdemokratisk politik. Vi tillsammans kan skapa ett bättre samhälle som är bra för oss och naturen.