Moderaterna har förvärrat arbetslösheten - dags för förändring

 Det är dags. Tiden har kommit att en gång för alla skicka Moderaternas politik gentemot arbetslösheten i papperskorgen. Den fungerar inte, cementerar människor i långtidsarbetslöshet, förvärrat arbetslösheten och gjort vårt land mycket sårbart. Så här får det inte fortsätta.

2006 gick Moderaterna tillsammans med Liberalerna (hette Folkpartiet då), Centerpartiet och Kristdemokraterna till val för att nu ska arbetslösheten ned. Det var slöseri med människor att de skulle gå arbetslösa. Det krävdes krafttag och dessa partier hade lösningen. En lösning som byggde på Moderaternas politik.

Så vad gjorde man? Grundtanken handlade om, och handlar fortfarande om, att den som är arbetslös inte gör tillräckligt för att ta sig från arbetslöshet till arbete. En orsak är att ersättningen från a-kassan är alldeles för hög och att det inte lönar sig att arbeta. För mycket pengar läggs också på arbetsmarknadsinsatser som kallades för "pysselsättning" och skulle bort. Vad gjorde dessa partier då?

Följande förändringar gjordes för att arbetslösheten skulle ned. Fokus helt och hållet på att felet ligger hos individen:

1: Sänkt a-kassa och att a-kassan trappas ned samt försvinner efter ett visst antal dagar när man är arbetslös. Tanken med det var/och är att arbetslösa ska stressas ekonomiskt att göra allt vad den kan för att söka arbete och komma ut i jobb. Vem vill få allt mindre pengar i plånboken? Arbetslösa skulle med hjälp av detta skärpa till sig och lyfta sig själv ur arbetslöshet.

2: Sänk skatten på arbete för att det ska "löna" sig att arbeta. Tanken är att om den som jobbar får mer kvar efter skatten, ska det löna sig att jobba mer för den som redan har ett arbete, samt att den som är arbetslös ska få en motivation till att ta ett arbete. Arbetet ger mer i lön än att ha a-kassa. 

3: Minska på antalet insatser för arbetslösa och öka övervakningen av att arbetslösa söker arbete. Tanken här var/och är att arbetslösheten berodde på att arbetslösa sökte för lite jobb. Söker de fler jobb ökar möjligheten till att få ett arbete. Då arbetslösa måste jagas gäller det också att de känner tryck genom övervakning. Söks inte tillräckligt med jobb varje månad riskerar den arbetslöse att förlora ersättning.

4: Gör om Arbetsförmedling till övervakare och in med privata företag som ska få ut arbetslösa i sysselsättning. Tanken här är att Moderaterna, och de andra tre partierna, såg Arbetsförmedlingen som en stor koloss som inte gjorde sitt arbete. Tron på att marknaden själv kan lösa arbetslösheten är stor. Privata utförare har större incitament att få ut arbetslösa i arbete om dessa får en ersättning för varje arbetslös som kommer ut i arbete eller studier. Arbetsförmedlingen får inte hålla på med att aktivt matcha arbetslösa till arbete, studier, eget företag utan ska arbeta med att skicka dessa arbetslösa till privata utförare, övervaka de arbetslösa samt utreda.

Vad har resultatet blivit?

En viktig sak för att se om det man vill genomföra får det resultat som avses är att mäta resultatet. När det kommer till arbetslöshet är det enkelt att se vad resultatet blev.

Januari 2007 låg arbetslösheten på 6,5%. Arbetslösheten sjönk sedan ned till att vara på 5,7% i april 2008. Det är den lägsta nivån som nåddes. Sedan april 2008 har arbetslösheten stigit och är i oktober 2024 på 8,4%, senaste mätningen. 

Arbetslösheten har varit som lägst efter april 2008 till 2024 på 6,0 % en gång. Den lägsta nivån på arbetslösheten har hela tiden stigit. Augusti 2022 var senaste gången arbetslösheten var under 7,0%. Innan dess var det december 2019. Sedan augusti 2022 har lägsta nivån på arbetslösheten fortsatt att ticka uppåt.

Slutsats:

Nivån på arbetslösheten har ökat sedan 1 januari 2007, när alliansens politik på allvar tog över. Då låg nivån på 6,5%. I oktober 2024 är nivån 8,4%. Lägsta nivån på arbetslösheten har under denna period fortsatt att ligga allt högre. Sedan 2022 är den inte under 7,0%. 

Vi har tydliga siffror på att Moderaterna och alliansens arbetsmarknadspolitik, som fortsätter att gälla än i dag, inte fungerar. Arbetslösheten har inte sjunkit, arbetslöshetsnivån tickar allt högre uppåt, allt fler människor slås ut från arbetsmarknaden.

Facit finns. Det är därmed enkelt att komma till slutsatsen att alliansens politik mot arbetslösheten har misslyckats. Det är dags att skrota denna arbetsmarknadspolitik och få på plats något helt nytt. Här har Socialdemokraterna alla möjligheter att komma med en helt ny och framtidsinriktad arbetsmarknadspolitik som satsar på de arbetslösa att de snabbt kommer i arbete. Det är dags för förändring. I vårt land ska det inte finnas massarbetslöshet.

Är vi redo för en ny världsordning?

Sedan Lehman-kraschen och den ekonomiska kris som följde på den och fram till i dag går det att se hur vår värld håller på att förändras. En förändring som kommer att skapa en ny världsordning. Där vi nu har möjlighet att vara med och forma den till något som är bra för så många av oss som möjligt.

Vi är nu inne i ett skifte i världshistorien. Många pekar på att tiden från 1980, speciellt från 1989, och fram till 2015, ska ses som en tidsperiod där människor och länder fördes samman. Globaliseringen fick möjlighet att binda samman ekonomier med USA som central makt att hålla ihop det. 

Tiden efter 1945 ska ses som välfärdens framväxt där otaliga människor kunde lyftas ur fattigdom till bättre liv. Speciellt gäller detta för västländerna, däribland Sverige. Kampen om vilken världsbild skulle gälla drev på detta. Det kalla kriget var en realitet mellan väst och kommunistländerna. Detta drev väst till att göra det bättre för den egna befolkningen och visa att väst stod för en humanare väg som ledde till välstånd, tillväxt, utveckling och trygghet. Samtidigt låg säkerhetspolitiska spänningar där det satsades stora resurser på militärt försvar och säkerhet. Det fanns en säkerhetskostnad med tydliga fiender.

Kommunismens fall 1989 förändrade detta. Sedan 1980 hade kommunismen börjat att tappa sitt grepp. Många människor i de kommunistiska länderna i Europa och Sovjet kunde jämföra välståndet i väst med hur det var hos dem själva. De kommunistiska staterna kunder inte heller hålla jämn takt med utvecklingen i väst. Då denna utveckling drevs av människors kreativitet, fria tänkande och att våga göra egna saker. Det sättet stämde inte överens med den diktatur som de kommunistiska länderna levde under. 

Det här drev på underifrån en förändringsprocess som sedan ledde till kommunismens fall i östra Europa, som i dag ska ses som en del av centrala Europa. Där började en era av ökad liberal ekonomi, expansion av marknadsekonomi och den nyliberala ideologin som fått kraftig spridning tack vare USA och Storbritannien. En nyliberalismen som kom att genomsyra fram till våra dagar i stort sätt alla världens länder, inklusive Ryssland och Kina. Vi i Sverige lever i nyliberalismen. Globaliseringen av ekonomin förde länder närmare varandra och gjorde länderna beroende av varandra. 

Globaliseringen gjorde att andra länder och regioner runt om i världen kunde skapa en ny position. Kina, Brasilien, Sydafrika, Ryssland, Indien, Sydostasien är exempel. Kina har växt fram till att bli världens huvudverkstad för all sköns varor. Allt såg ut att gå som på räls men sedan hände något som gör att vägen inte längre är rak utan slingrar sig i en tjock dimma.

Införande av globaliseringen, marknadsekonomi, nyliberalismen skulle medföra ökat välstånd för alla. Så marknadsfördes det. Resultatet efter ett antal år visade något annat. Människor slogs ut från arbetsmarknaden och in i långtidsarbetslöshet., Nivån på arbetslösheten sköt upp och har legat på nivåer som innan var helt oacceptabla men nu ses som bra siffror. Människor förlorade bättre betalda arbeten och fick istället ta sådana som ger lägre lön, mer osäkra anställningsvillkor och risk för försämrad arbetsmiljö. I många länder har vi working poor som har två till tre jobb och trots det inte går ihop ekonomiskt. I Sverige har vi låga löner inom många yrken. Det i kombination med osäkra anställningsvillkor, timanställningar, kortare vikariat med mera har gjort att vi också har fått en stor grupp som inte får ihop det ekonomiskt. Det TROTS att de jobbar.

Protester fanns och det fanns en rörelse som visade hur fel vår värld var. Välstånd levererades inte. Så sker Lehmankraschen i USA och skakar om en hel världsekonomi och det politiska systemet. Med den följde inte bara en ekonomisk kris utan också en kris för hela det samhällssystem som byggts upp i världen där allt fler politiska partier hade valt att bli en del av, på olika sätt och i olika mängd. Det här skakade om och satte fart på olika saker som antingen låg och "pyrde" eller hade fått fotfäste och växt sig allt starkare. Vi har sett framväxten av en mycket konservativ höger som skyller allt fel i världen på invandrare, på den andre. Som för ett kulturkrig i hopp om att forma det till sin egen fördel. Framväxt har också skett på vänstersidan av olika grupper och partier som försöker visa på vinsterna som finns med att samhället tar över helt och hållet men som när de väl får makten visar sig inte kunna hålla sina löften.

2015 anses av en del som ett slutdatum för den värld som byggts upp sedan 1980. Det är då vi får Donald Trump som president i USA, högerpopulister tar makten i olika länder. Kina omorienterar sig och Ryssland fortsätter sin auktoritära bana som nu har blossat upp med fullskaligt kriget mot Ukraina. 

Coronapandemin har tydligt avslöjat de problem som finns med globaliseringen. Det handlar framför allt om hur sårbart ekonomin är för sådana här saker. När länder stänger ned slår det mot produktionskedjor och gör alla samhällen sårbara. Till och med skrytet om att EU har en stark inre ekonomisk marknad visade sig vara ihåligt. EU är mycket sårbart.

Allt detta gör att vi nu befinner oss på en ny resa där en ny världsordning kommer att skapas. Vi har möjligheten att vara med och forma denna så att de allra flesta blir vinnare. En ny världsordning som arbetar för oss alla, inte bara ett fåtal. 

Jag kommer att fokusera mycket på detta och diskutera vad som händer i vår värld och vad forskningen säger att vi kan vara på väg samt vad vi skulle kunna göra. Det som sker i vår omvärld påverkar mycket oss som bor och lever i Sverige. Det har skett innan, i dag och kommer att ske i framtiden. Denna dimension saknar jag i svensk politik och debatt.

Välkommen in i debatten om vilken framtid som vi ska ha!

Fackliga rättigheter behöver stärkas!

Vi lever i en globaliserad värld, något som vi påminns starkt i dag under coronapandemin. Pandemin visar på olika sätt tydligt hur beroende världens länder är av varandra bland annat när det kommer till ekonomin och världshandeln. Nedstängning i ett land sprider sig snabbt ekonomiskt till andra länder. I dag ligger produktion till en och samma produkt i flera olika länder för att sedan sättas ihop i ett annat land. Vi är beroende av varandra. Det gör också att möjligheterna att stärka de fackliga rättigheterna ökar.

Världens länder är förbundna till varandra med hjälp av handelsavtal. I grunden är det bra med handelsavtal men vi kan se att under de senaste 30 åren bygger dessa avtal på nyliberal ideologi där handel och ekonomin sätts i centrum och före människors och naturens väl. I många länder är facken tillbakatryckta eller icke-existerande med svåra följder för de som är anställda. De har ingen som kan föra deras talan och kämpa för allt bättre villkor. I andra länder skadas och dödas fackliga ledare och fackanslutna arbetare av de som inte vill ha facken på arbetsplatserna eller i deras länder. Människor utnyttjas och utsätts för mycket hårda arbetsvillkor med långa arbetspass, med usel arbetsmiljö och en låg lön. Den som protesterar och vill ha bättre villkor får sluta och ersätts direkt av någon annan.

Vi i Sverige och EU måste ta tag i handelsavtalen och få igenom förändringar. Den S-ledda regeringen har lyft fram vikten av de fackliga rättigheterna i handel med andra länder och i utrikespolitiken. Det är mycket viktigt att handelsavtalen förändras så att det är människor och naturen som ska bli vinnare. Sätt tydligt de fackliga rättigheterna och möjligheterna i centrum för handelsavtalen. 

Vill länder och regioner göra affärer med EU, vilket de vill, så är fackliga rättigheter ett krav. Det är inte profiten för ett fåtal som ska vara kontentan när handelsavtalen väl är i gång. Det är vi lönearbetare och naturen oavsett var i världen som ska vara vinnare från dag ett med bra arbetsmiljö, bra anställningsvillkor med löner som det går att leva och bygga en framtid på och att detta hela tiden förbättras.

Vårt välstånd i Sverige och Norden har byggts upp tack vare facken och de fackliga rättigheterna. Det har gjort att makten på arbetet har balanserats mellan arbetsgivare och anställda genom kollektivavtal. Vinster som har gjorts ekonomiskt i näringslivet och landet har omfördelats och kommit alla till del. Även om vi under de senaste 30 åren kunnat se att lönearbetare har fått en allt mindre del av överskottet måste det till en förändring. Facken har här en nyckelroll tillsammans med arbetarpartier.