Sverige är landet där arbetslinjen råder. Det har bland annat nuvarande regeringsunderlag lyft fram i sina regeringsdeklarationer. Samma visa hördes när förslaget om försämrad a-kassa nu införs. Tittar vi närmare på hur verkligheten ser ut framträder en annan bild. Bilden av att det råder massarbetslöshet.
I dag är över 8,9% arbetslösa, trenden enligt SCBs siffror. Tittar vi på hur arbetslösheten ser ut nu, icke säsongsjusterad, är den på 10,4%. Det betyder att var tionde svensk i arbetsför ålder saknar ett arbete att gå till. Lägger vi in alla de som vill jobba mer men får inte sticker siffrorna iväg ännu högre.
När det kommer till ungdomsarbetslösheten är det 24,7% som är arbetslösa, trenden. I januari är siffrorna 28,6%. Det betyder att nästintill 3 av 10 unga vuxna är arbetslösa och saknar ett arbete. Lägger vi in också här alla unga som jobbar men som vill jobba mer stiger siffran högre.
Vi har med andra ord en massarbetslöshet som råder i dagens Sverige. När var tionde vuxen inte får arbeta betyder det att svensk ekonomi går dåligt. Den fulla kapaciteten används inte. Människor får ingen högre inkomst från lönearbete och därmed påverkas konsumtionen, som slår mot ekonomin. Skatteintäkterna ökar inte ju fler som är i arbete, vilkets slår mot samhällsekonomin och välfärden.
Tittar vi närmare på siffrorna ser vi att i maj 2008 var arbetslösheten på sin lägsta nivå med 6,0%, trenden. Sedan dess har den aldrig varit under denna nivå. September 2018 var arbetslösheten på 6,5%, trenden. Efter december 2022 har arbetslösheten inte gått under 7,3%. Med andra ord ser vi hur lägstanivån för arbetslösheten hela tiden höjs. Det här är inte bra.
Det är ett misslyckande för Sverige att arbetslösheten aldrig sedan maj 2008, och dessförinnan januari 2001, varit under sex procent. Vi är enormt långt borta från de arbetslöshetstal som rådde på 1970-1980-talet med mellan 1,5%-2,0% arbetslöshet.
Samtidigt är det nästintill knäpptyst om denna höga arbetslöshet. Så här kan vi inte ha det. Vi vet vilka problem arbetslösheten innebär för den enskilda och samhället. De som styr har gett upp. Den arbetsmarknadspolitik som rått i Sverige sedan Reinfeldts tid har nåtts vägs ände. Det blev inte bättre utan istället blev det värre.
Det är dags för förändring. Sverige är i behov av en offensiv arbetsmarknadspolitik som investerar i samhället och människor. Arbetslösheten måste ned och nu måste det till krafttag. Så här ska det inte vara i vårt land.
