Sverigedemokraterna gynnas av ökad ojämlikhet i Sverige

 "Det ekonomiska gapet mellan storstäder och landsbygden växer. De senaste 20 åren har mer än en tredjedel av Sveriges tillväxt och nya jobb hamnat i Stockholm. I många av de fattigaste kommunerna har stödet för Sverigedemokraterna ökat kraftigt." Det skriver Andreas Cervenka (i artikeln Bor du i Norge eller Andorra?) i sin analys över hur det gick i valet. En analys som vi inom arbetarrörelsen måste ta till oss.

Artikeln är mycket bra. Den gör en analys över dels var i landet BNP växte och hur bruttoregionalprodukten (BRP) ser ut i olika regioner. Det visar sig att skillnaderna är stora. De tre storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne stod för närmare 61% av Sveriges BNP 2021. Under 2000-talet är det bara tre regioner som ökat sin andel av BNP. Det är Stockholm, Skåne och Norrbotten. 

Av ökningen av jobben på 750 000 stycken som har skett står storstadsregionerna plus Uppsala för en stor del av denna. Antalet arbetstillfällen har minskat i Blekinge, Västernorrland och Gävleborg. Stockholm toppar bruttoregionprodukten. Tillsammans med Norrbotten är dessa två de enda som ligger över snittet. Alla andra ligger under. En nedbrytning görs också till kommuner. Vissa har blivit stora vinnare medan andra har blivit förlorare.

I de 20 kommuner med lägst inkomster ökar Sd markant. I andra delar av landet där antalet nya jobb är litet till antal eller det tappas arbetstillfällen går Sd framåt. Det går att också bryta ned det i enskilda kommuner för att se hur Sd är starkare exempelvis på landsbygden och valkretsar som ligger längre bort ifrån tätorten i kommunen. Vi kan se det i Ystads kommun. Här vinner Sd i två stycken valkretsar. De som ligger längst ut i väster resp öster. Sd tappade en valkrets och det berodde på att vi i S tog strid för de äldre som de skulle kunna ha kvar en kommunal restaurang för att kunna äta och umgås. Här vill vi också satsa på ett Seniorernas hus. I valkretsen har vi också fört fram och fått igenom som oppositionsparti satsningar i en annan by som är en stor destination. Väljarna har sett det och ser att S är deras parti som ser och hör samt kommer med förslag på utveckling.

Jag delar Andreas Cervenkas analys. Den är rätt. Ojämlikhet gynnar missnöjespartier. Vi ser det i vårt land där en ökande ojämlikhet har gynnat Sverigedemokraterna sedan det kom in i riksdagen och har sedan fortsatt. Om väljarna uppfattar att de etablerade partierna (har varit med i riksdagen under lång tid) inte gör något för att förbättra, skapa tillväxt och utveckling som kommer alla till del i kombination med att samhällets skyddsnät försämras och det skärs ned på välfärden blir det ett naturligt steg för dem att rösta på ett parti med kort historik i riksdagen. Det här måste tas på allvar.

Det är en sak att tro att det handlar om invandring, migration och ta kampen inom detta. En annan att faktiskt ta tag i det grundläggande problemet med att i vårt land har klyftorna ökat under de senaste 30 åren allt mer. Det som lovades skulle ske med fler jobb, bättre jobb, mer välfärd, mer möjligheter för människor när nyliberalismen infördes har aldrig infriats. Istället ser människor de ökande klyftorna och många känner sig utlämnade att klara sig själva. Inte så konstigt att Sd växer.

Vi inom arbetarrörelsen har ett stort arbete att göra. Vi som parti måste lämna identitetspolitiken bakom oss och gå tillbaka till rötterna. Det är att ta kampen för att bygga ett jämlikt, rättvist och solidariskt samhälle som är till för alla, inte bara ett fåtal. En politik som satsar på tillväxt och utveckling ska komma alla till del, bygger ett hållbart samhälle som skapar massvis med nya och bra arbetstillfällen och gör att vårt samhälle är tryggt. Detta arbete började i går och vi kommer att bli ovänner med kapitalstarka intressen. Det får vi ta. Nu kör vi!

Väljarna har skapat en politisk revolution

Det är intressant att läsa den borgerliga pressens ledare. Samma sak med liberala skribenter och analytiker i deras tidningar. De försöker visa att hur Sverigedemokraternas framgångar kan bli moderaternas, kristdemokraternas och liberalernas framgångar. Anamma Sd:s invandringspolitik är prioritet liksom att så ofta som möjligt attackera socialdemokraterna. Det ingen av dem har insett är att det politiska landskapet är helt förändrat och deras analyser samt slutsatser är helt fel.

Oavsett om jag läser de rikstäckande liberala tidningarnas eller lokaltidningens Ystads Allehandas dito och de analyser som görs om politiken, oavsett om det gäller riksnivå/regional nivå/kommunal nivå går det tydligt att se att de har inte förstått vad det är som händer. De analyser som görs och slutsatser som skrivs har ingen bäring i vår nutid eller framtid. Väljarna bryr sig inte om det som skrivs och framförs. Skulle ledarnas och analytikernas förslag genomföras skulle det bli tydligt vilket avstånd det är mellan den liberala delen av Mediesverige och väljarna.

Samma sak är det mellan partierna och många väljare. Det är många som försöker förstå varför Sverigedemokraterna har vuxit, tagit väljare från alla partier men mest från M och S. Andra å sin sida vill vara ett tydligt värderingsmässigt alternativt till Sd för att visa att man står för andra värden i tron att det ska stoppa väljarflykt och locka väljare. Alla letar efter en positionering och metod för hur Sd ska besegras. Inget verkar fungera. Det anser jag beror på att förståelsen för vår samtid, den förändring som har skett i samhällen över hela världen och hur väljarna ser på partierna är mycket liten, eller på en del håll helt obefintlig. Varför är det många som gör sig lustiga över Sd:s väljare? En fråga att fundera på.

Kampen om den politiska makten i Sverige har fokuserat helt och hållet under ett antal val på mittenväljarna. Ett par procent som anses vara den grupp i landet som avgör vem som ska styra. Partierna har utgått ifrån att de väljare de har kommer att förbli trogna för så har det varit innan. Allting visar sig inte längre stämma. Andra väljargrupper har tröttnat på detta och att uppleva sig vara röststödjare utan att få något tillbaka. De flyttar på sig. Samtidigt är det över 12% som inte röstar i exempelvis riksdagsvalet i senaste valet. En del har inte möjlighet av olika skäl men en majoritet av väljarna går inte och röstar. Antal blanka röster handlar nästa om en hel procent.

Det som måste förstås är att många väljare i vårt land anser att de "traditionella" partierna som styrt vårt land har misslyckats eller inte levt upp till förväntningarna. Väljare runt om i landet har fått se hur förändringar som har skett exempelvis ekonomiskt och socialt har gjort att det finns många som upplever att de inte får ta del av framgångarna, att ojämlikheten ökar och de drabbas av detta. Vi kan se hur väljare i Norrland som röstat på Socialdemokraterna har gått över till Sverigedemokraterna. Det är för att väljarna upplever att S inte har en politik som gör att de får det bättre.

Moderaterna och kristdemokraterna borde vara större med tanke på att de vill ha en restriktivare invandringspolitik, kopierat Sd, men får inte den betalning i opinionen som de skulle haft. Fler väljare borde ha gått över från Sd men så sker inte. Även M och Kd förknippas på en politik som gjorde det bättre för ett fåtal medan många andra upplever att det inte blev så. Det går inte att lita på de partierna.

Många väljare känner sig svikna av de partier som har styrt Sverige de senaste 20 åren. Här behövs en djupare insikt från media och partierna för hur det är i verkligheten. Om man ska vara relevant i människors vardag krävs det en förståelse om hur det är, att man tar itu med det som har varit och jobbar stenhårt för att visa att den politik som önskas föras från ett parti är seriöst. Det är en politik som är för oss många och där vi många känner oss som vinnare. Så länge inte det tydligt visas väljer väljarna att stödja andra partier som Sd eller så röstar man inte.

Det politiska landskapet har ändrats. Det har ändrats utan att media eller partierna har gjort det. Istället är det väljarna som skapat en förändring som lett till en, faktiskt, politisk revolution där väljarna rör sig dit de känner och upplever kan få ett bättre liv. Bort ifrån de traditionella partierna. Det här en en realitet och som det måste förstås att det är detta som sker. 

Möjligheternas 2020-tal

Detta årtiondets första blogg fokuserar på möjligheternas 2020-tal.

De två första årtiondena har sett socialdemokratins tillbakagång. I land efter land har S backat. I vissa länder ned till ental i väljarstöd. I Sverige har socialdemokratin sakta men säkert minskat i väljarstöd för att nu i opinionen utmanas rejält av Sverigedemokraterna (Sd). Det partiet är till och med störst i några opinionsmätningar. Det är en socialdemokrati som är kraftigt tillbaka pressad och utmanad.

I EU-valet backade den samlade socialdemokratin. Antalet EU-parlamentsledamöter minskade. I EU är inte S den kraft som den hade kunnat vara. I ett land som Portugal har socialdemokraterna styrt och fått i senaste valet förnyat mandat, med ökat väljarstöd. Där driver S en socialdemokratisk politik där högerns politik rullas tillbaka för s-märkt sådan som gör att människor får det bättre. I Danmark har S bildat egen regeringen efter en välfärdssatsning i valet. I Finland är S med och leder landet.

Det finns ljuspunkter men om socialdemokratin ska bli 2020-talets stora politiska kraft som engagerar människor måste en ny väg beträdas.

I ledarartikeln i Dagens ETC skriver Laila Vianden bland annat om att finanskrisen 2008 innebar att nyliberalismen förlorade sin legitimitet som allena rådande ideologi och styrning av länder. I spåren av finanskrisen kastades miljoner människor ut i arbetslöshet, åtstramningspaket i det ena landet efter det andra där välfärden monterades ned, människor fick det sämre och fick betala priset för hur de rika och kapitalet försökte att bli ännu rikare. Ojämlikheten har ökat med en allt större omfördelning från arbetarklassen och medelklassen till över medelklass och överklassen. Politiken har också skjutis till höger där konservatismen skördat framgångar.

Socialdemokratin mötte inte finanskrisen 2008-2009 i Europa med en kraftfull socialdemokratisk politik. Istället var det nyliberala idéer som skulle fortsätta att drivas då det ansågs att här fanns det som lovade guld och gröna skogar. Socialdemokratin ansågs därmed, och anses fortfarande, inte vara ett parti som tog tillvara på människor och deras möjligheter, hade lösningar på deras problem och skyddade dem.

Nu står vi innanför dörröppningen inför ett nytt årtionde, 2020-talet. Det finns stora utmaningar och problem som måste lösas. Människor far illa och är oroliga för framtiden. Den konservativa sidans politik är inte bra för arbetarklassen och medelklassen men levererar nu idéer på hur saker och ting ska förändras. Det är lockande att stödja.

För socialdemokratin gäller det att ta tag i initiativet och driva en offensiv politik som tydligt är på människors sida, som människor känner igen sig i och som människor är med och utformar. En politik som skapar engagemang och har en vision för framtiden. Det behövs också släppas fram fler ur socialdemokratin som är med och tar partiet framåt. Vi är en folkrörelse och det betyder att alla ska vara med i utvecklingen av partiet och framtiden. Här måste socialdemokratin åter bli folkrörelsen. Det är vi tillsammans som kan skapa förändring. Nu är det dags att göra 2020-talet till socialdemokratins årtionde.

Tillbaka till rötterna igen

I dagens blogginlägg diskuteras behovet av ett arbetarparti

Efter ett årtionde där vi har sett högerpopulismens framväxt i Europa och Sverige samt hur en borgerlighet och socialdemokrati som pressas tillbaka går det att dra slutsatsen att väljarna rör sig på ett nytt sätt. 

Trogna väljare överger sina partier eftersom de inte kan leverera det som de har lovat. I grunden handlar det inte om sakpolitiken utan om de större linjerna. Om att marknaden levererar överflöd, ger alla möjligheter och alla blir vinnare. Privatiseringar och utförsäljningar ska göra välfärden bättre som gör att alla får sina behov tillgodosedda. Ingen far illa. Löften om arbete, att kunna leva på sin lön, bra pensioner, trygghet i livet. I verkligheten anser människor att det här inte kan levereras. Då söker man sig till nya partier, oprövade men har aldrig styrt. Partier som inte bär ansvar för det uppkomna läget. Det kan inte bli sämre.

Socialdemokratin har varit mycket framgångsrik med sin ideologi och vad som har uträttats utifrån den politiskt. Någonstans på vägen framåt efter slutet av 1980-talet har det skett en förändring. En förändring där det anses att kampen mellan vänster och höger har ersatts av en annan kamp. Mellan de som vill ha mer frihet och rättigheter för människor mot de som vill ha konservatism. I detta gick socialdemokratin in och börja att leta efter en ny konfliktdimension. Det blev identitetspolitiken men i det längre perspektivet har det inte hjälpt.

Konservatismen har åter gjort entre och fått breda ut sig via de högerpopulistiska partierna som fått högerpartierna att gå i mer konservativ riktning. Det gör att kampen om framtiden står mellan det liberala samhället och det konservativa. Socialdemokratin har förpassats till åskådarläktaren med allt minskat stöd i opinionen. När arbetarna lämna ett arbetareparti är det fara å färde och tydliga larmsignaler ljuder.

Socialdemokratin måste återerövra vänster-högerkonflikten i svensk politik, samma sak på EU-nivå och i de europeiska länderna. Det är inte förlegat att prata om klassklyftor, ojämlikhet, arbetarklass, medelklass, överklass, solidaritet, jämlikhet, rättvisa. Tvärtom är de moderna och går aldrig ur tiden. Bedriva en vänsterpolitik går hem och är det som gör att ett samhälle mår bra. Det är bara att titta på Portugal.

Här i Sverige behöver vi vara ett arbetareparti. Ett parti där facken är med och utvecklar politik och framtiden. Vi ska vara ett löntagarvänligt parti. Det handlar inte bara om att få fackliga att bli medlemmar och politiker i vårt parti genom att stå på partiets listor, sitta med i nämnder och styrelser. Det handlar det om att bygga en ny stark, engagerande folkrörelse som bottnar i det fackliga arbetet, i löntagarna, med att göra det bra för oss arbetande människor och våra familjer. Det är vi tillsammans som är i centrum. Alla människors lika värde.

Vi behöver bygga en politik utifrån de breda löntagargrupperna, för arbetarklassen och medelklassen. En politik för jämlikhet. En politik för oss många, inte bara ett fåtal.