Ett regeringsunderlag som försämrar

Runt om i världen höjer centralbanker räntorna markant (räntor som de borde ha höjt innan men långsammare och tagit sitt ansvar) och ekonomierna stramas åt. Efterfrågan viker ned. Lågkonjunktur har kommit. I vårt land står nu Sverige inför en lågkonjunktur som enligt Konjunkturinstitutet (KI) ska vara till 2025. Detta har regeringen kommenterat. Kommenterat som att det är en naturlag utan att komma med vad som ska göras. Vårt land styrs nu av en generation politiker där tyckandet och ha åsikter är viktigast. En generation som omfamnar marknaden och att den ska lösa allt. Nyliberalismen som huvudideologi. Tyvärr kommer detta att slå hårt mot vårt land. 

Sverige har fått ett regeringsunderlag bestående av Sd, M, Kd, L som omfamnar marknaden och marknadslösningar. Vi har redan kunnat se hur ett antal vallöften svikis. Framför allt handlar det om elprisstöd till hushåll/näringslivet/välfärdssektorn/föreningslivet. Istället för att ta tag i detta på allvar och se till att det blir elprisstöd skylls det när det kommer till kompensation till näringslivet att det krockar med EU. Andra länder i EU bryr sig inte utan stöttar sitt näringsliv på olika sätt på grund av de höga elpriserna. 

Vidare har vallöften för sänkta drivmedelspriser, ett amorteringsstopp samt sänkta skatter för vanligt folk och på ISK svikits. Det som har gjorts är sänkt skatt för de som tjänar bra med pengar, på inkomster över 70 000 kr/mån. Det märks vad detta regeringsunderlag prioriterar. Regeringsunderlaget följer Johan Pehrson-doktrinen. En sak sägs innan valet, en annan sak sägs efter valet.

Det regeringsunderlag som styr Sverige är ett gäng tyckare som gillar att ha åsikter och lever i en idealiserad värld utan förankring i verkligheten. Regeringsunderlaget valde att återberätta det KI sa om lågkonjunkturen och prata om ekonomisk vinter. Ingenting annat presenterades vad regeringen tänker göra för att 1: förhindra att långkonjunkturen blir så lång och 2: se till att det blir högkonjunktur snabbare. Inga förslag kom.

En sak som regeringsunderlaget hade kunnat framföra är att se till så att regioner och kommuner får mer pengar. Kompensation för ökad inflation och minskade skatteintäkter. Regeringsunderlaget hade kunnat berätta att kommunerna skulle få minst 40 miljarder kronor till. Det hade hjälpt mot ökad inflation, sluppit att avskeda människor, fått budgetarna att gå ihop, satsningar hade exempelvis kunnat göras på förskolan och utbildning. Kommunsektorn hade därmed kunnat stå stark i lågkonjunkturen och hjälp till att dels bromsa den samt dels få fart på de ekonomiska hjulen igen.

Det passiva regeringsunderlaget var knäpptyst. Så här kan vi inte ha det. Regeringsunderlaget förvärrar läget och det kommer vi vanliga hushåll att få betala dyrt för på olika sätt.

Sverigedemokraterna gynnas av ökad ojämlikhet i Sverige

 "Det ekonomiska gapet mellan storstäder och landsbygden växer. De senaste 20 åren har mer än en tredjedel av Sveriges tillväxt och nya jobb hamnat i Stockholm. I många av de fattigaste kommunerna har stödet för Sverigedemokraterna ökat kraftigt." Det skriver Andreas Cervenka (i artikeln Bor du i Norge eller Andorra?) i sin analys över hur det gick i valet. En analys som vi inom arbetarrörelsen måste ta till oss.

Artikeln är mycket bra. Den gör en analys över dels var i landet BNP växte och hur bruttoregionalprodukten (BRP) ser ut i olika regioner. Det visar sig att skillnaderna är stora. De tre storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne stod för närmare 61% av Sveriges BNP 2021. Under 2000-talet är det bara tre regioner som ökat sin andel av BNP. Det är Stockholm, Skåne och Norrbotten. 

Av ökningen av jobben på 750 000 stycken som har skett står storstadsregionerna plus Uppsala för en stor del av denna. Antalet arbetstillfällen har minskat i Blekinge, Västernorrland och Gävleborg. Stockholm toppar bruttoregionprodukten. Tillsammans med Norrbotten är dessa två de enda som ligger över snittet. Alla andra ligger under. En nedbrytning görs också till kommuner. Vissa har blivit stora vinnare medan andra har blivit förlorare.

I de 20 kommuner med lägst inkomster ökar Sd markant. I andra delar av landet där antalet nya jobb är litet till antal eller det tappas arbetstillfällen går Sd framåt. Det går att också bryta ned det i enskilda kommuner för att se hur Sd är starkare exempelvis på landsbygden och valkretsar som ligger längre bort ifrån tätorten i kommunen. Vi kan se det i Ystads kommun. Här vinner Sd i två stycken valkretsar. De som ligger längst ut i väster resp öster. Sd tappade en valkrets och det berodde på att vi i S tog strid för de äldre som de skulle kunna ha kvar en kommunal restaurang för att kunna äta och umgås. Här vill vi också satsa på ett Seniorernas hus. I valkretsen har vi också fört fram och fått igenom som oppositionsparti satsningar i en annan by som är en stor destination. Väljarna har sett det och ser att S är deras parti som ser och hör samt kommer med förslag på utveckling.

Jag delar Andreas Cervenkas analys. Den är rätt. Ojämlikhet gynnar missnöjespartier. Vi ser det i vårt land där en ökande ojämlikhet har gynnat Sverigedemokraterna sedan det kom in i riksdagen och har sedan fortsatt. Om väljarna uppfattar att de etablerade partierna (har varit med i riksdagen under lång tid) inte gör något för att förbättra, skapa tillväxt och utveckling som kommer alla till del i kombination med att samhällets skyddsnät försämras och det skärs ned på välfärden blir det ett naturligt steg för dem att rösta på ett parti med kort historik i riksdagen. Det här måste tas på allvar.

Det är en sak att tro att det handlar om invandring, migration och ta kampen inom detta. En annan att faktiskt ta tag i det grundläggande problemet med att i vårt land har klyftorna ökat under de senaste 30 åren allt mer. Det som lovades skulle ske med fler jobb, bättre jobb, mer välfärd, mer möjligheter för människor när nyliberalismen infördes har aldrig infriats. Istället ser människor de ökande klyftorna och många känner sig utlämnade att klara sig själva. Inte så konstigt att Sd växer.

Vi inom arbetarrörelsen har ett stort arbete att göra. Vi som parti måste lämna identitetspolitiken bakom oss och gå tillbaka till rötterna. Det är att ta kampen för att bygga ett jämlikt, rättvist och solidariskt samhälle som är till för alla, inte bara ett fåtal. En politik som satsar på tillväxt och utveckling ska komma alla till del, bygger ett hållbart samhälle som skapar massvis med nya och bra arbetstillfällen och gör att vårt samhälle är tryggt. Detta arbete började i går och vi kommer att bli ovänner med kapitalstarka intressen. Det får vi ta. Nu kör vi!

Sveriges problem löses inte med en högerregering

 Sverige kommer att få en högerregering som verkligen står till höger och kommer att vara helt i händerna på Sverigedemokraterna. Detta parti kommer att ha den verkliga makten. Det är resultatet av valet. Samtidigt är det inte som moderaternas ledare Ulf Kristersson vill ha det till, att svenska folket har röstat för hans idé om framtidens Sverige. Istället är det Sverigedemokraterna som väljarna har strömmat till medan det för M, L och Kd är tillbakagång i valresultatet jämfört med 2018. Sd kommer att utnyttja detta mandat till fullo. För oss socialdemokrater börjar nu arbetet med att åter förtjäna väljarnas stöd.

 Det är lite olika känslor så här ett par veckor efter valet. Å ena sidan är det roligt att socialdemokratin går framåt i riksdagsvalet. Gå framåt och landa på 30,33%, en ökning med 2,07 procentenheter. Speciellt med tanke på att hela valet handlade om frågor som inte är på vår "planhalva". Det var fokus på gängskjutningar, kriminalitet, el-priset, bränslepriset och liknande frågor. Frågor som ansågs ligga på och spela på Kristerssons planhalva väl. Ur det perspektivet är resultatet bra där S gjorde en valrörelse vi tar med oss framåt men samtidigt manar det till att vi inom socialdemokratin och arbetarrörelsen behöver ta fram en annan vision för vårt land. Vi kan inte fastna i en förklaringsmodell som inte tar itu med grundproblemet i vårt samhälle.

Vi socialdemokrater behöver bygga en ny samhällsvision. En vision om det jämlika samhället.  

Sverige är i dag ett av de mest ojämlika länderna i väst. Vi har haft under de senaste 20 åren fått se hur klassklyftorna ökar, klyftorna mellan stad och land ökar, klyftorna mellan människor ökar. Ojämlikheten har brett ut sig. Vi inom arbetarklassen och medelklassen har fått det allt tuffare ekonomiskt, socialt, kulturellt, i vårt fysiska och psykiska mående. Samtidigt har det byggts ett land för de rikaste. 

Sverige anses i dag vara ett paradis för den som har gott om pengar. Vi har flest miljardärer per capita och varje år blir allt fler mångmiljonärer och miljardärer. Skatten är mycket högre på arbete och den som har kapital knappt någon skatt. En hög fastighetsavgift för arbetarklassen och medelklassen medan den som är rik har en löjligt låg fastighetsavgift. Vi behöver låna till våra investeringar och skuldbelägger oss medan de rikast kan betala kontant eller dra av detta på olika sätt. Den som är rik lever mycket längre än den som är arbetarklass eller medelklass. Så här ska det inte vara.

Det vi ser runt omkring oss ske beror på att vi har ett ojämlikt samhälle. Tyvärr var inte denna diskussion uppe i valet. Istället var det Sd:s och M:s samhällssyn som dominerade allt och som andra partier och media förhöll sig till. Vi i arbetarrörelsen måste bryta detta och istället prata om att vi vill tillsammans med svenska folket bygga det jämlika rättvisa ooch solidariska samhället. Ett samhälle för oss många.

Läs gärna:

Jimmy Åkesson vann på walkover

 

Klass i Sverige - vi kan bygga en bättre framtid

Jag har nu läst en bok som jag anser ska vara standardläsning för varje socialdemokrat och varje person som anser sig vara en del av arbetarrörelsen. En bok som ska användas hela tiden, hämta fakta ifrån, inspiration och vara en guide i vår samhälle samt med hjälp av ta fram nya politiska idéer och förslag på hur vårt land ska bli jämlikt, solidariskt, rättvist och hållbart. Det är av central betydelse att läsa den och arbeta utifrån den.

Boken heter Klass i Sverige. Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet av Daniel Suhonen, Göran Therborn & Jesper Weithz (red), Arkiv förslag Lund 2021.

 

Boken innehåller olika kapitel skriven av olika personer och forskare. Nutidens samhälle beskrivs och vägen till där vi är i dag. Bilden som framträder är att Sverige är ett ojämlikt land där arbetarklassen och medelklassen är de stora förlorarna. Arbetsgivare och kapitalägare har stärkt sin makt medan vi som jobbar har fått se den minska, fått sämre löneutveckling än vad som har varit tidigare, massarbetslösheten som återinträtt, försämringar av våra gemensamma sociala skyddsnät, förmögenheter som har ökat för de rikaste och inte ökat för resten av oss. Klass är avgörande för hur det går i utbildning, livschanser, hälsan. Listan kan göras ännu längre på vad som tas upp. 

Nyliberalismen har blivit den härskande ideologiska inriktningen som genomsyrar samhället, individers tänkande bland annat via identitetspolitiken, partier med mera. Socialdemokratin har anammat delar av den. Det går inte att blunda för. De senaste åren går det dock att se att socialdemokratin håller på att lösgöra sig från det greppet och finna sin egen väg men mycket mer ska göras. 

Det här är en mycket bra bok om vår samtid och som lägger en bra grund för att förstå var vi är, varför vi är där vi är. Utifrån detta går det att bygga ett bättre samhälle, att ta initiativ till en offensiv socialdemokratisk politik som är socialdemokratisk. Nyliberalismen är slut som ideologi. Dess vurm av marknaden, att ju rikare vissa blir desto bättre, splittra upp oss i mindre grupper med identitetspolitiken som grund (där vi anser att det är bara personer inom den grupp jag anses tillhöra som kan representerajust mig) har visat sig inte fungera. Det är med andra ord perfekt läge för en offensiv socialdemokrati att ta initiativet och bygga ett bättre samhälle för alla. 

Jag anser att varje socialdemokrat, och vi som tillhör arbetarrörelsen, ska läsa denna bok och ha den som en del av sin politiska vardag. Det handlar allt från den enskilde till lokala s-föreningen/s-klubben, arbetarekommunen, distriktet, partistyrelsen, olika politiska grupper och även en socialdemokratisk regering. Den är mycket viktig och ger oss en ideologisk grund för hur vi ska ta oss framåt från där vi som land befinner sig i dag. Här finns samlat bilden och därmed förståelse för nuet. Ett nu som har skapats medvetet av politiska beslut. Därmed kan vi också bygga en bättre framtid med politiska beslut.